Otrygghet ger ängslighet. Ängslighet resulterar i dåligt jobb. Dåligt jobb får ringa återkoppling för man är ängslig. Ingen återkoppling kan uppfattas som allt är bra. Allt ÄR INTE BRA!
"Jag är ängslig!"
Otrygghet ger ängslighet. Ängslighet resulterar i dåligt jobb. Dåligt jobb får ringa återkoppling för man är ängslig. Ingen återkoppling kan uppfattas som allt är bra. Allt ÄR INTE BRA!
"Jag är ängslig!"
Nä, det har du aldrig hört från någon chef i din närhet, men däremot:
"Någon kan väl titta närmare på..."
"Vi borde nog djupa lite på detta, innan vi fattar beslut.."
"Vi ska nog fråga verksamheten vad de vill ha..."
"Kärnverksamheten måste bestämma..."
"Vi kanske ska skicka ut en enkät..."
"Vi sätter samman en arbetsgrupp, gärna bred..."
Oj, vad jag känner igen detta från de senaste åren som kommunikationschef i offentlig sektor. Får rysningar vid blotta tanken.
Dialog är bra, men uppdraget, syfte och mål behöver vara tydliga. Ledningsgruppen måste ha hela verksamhetens mål för sina ögon. Sätta tydliga mål och styra, utan att störa. Sedan behöver man lita på specialistfunktionernas kompetens. Sätta deadlines. Återkoppla.
Den sista tiden blev det så många otydliga uppdrag som man senare kunde få skit för att man inte gjorde så som uppdragsgivaren tyckte eller ville. Men jag är f-n ingen tankeläsare! Inte någon är tankeläsare. Det skapar bara osäkerhet.
Otydlighet skapar otrygghet. Punkt!
Otrygghet ger ängslighet. Ängslighet resulterar i dåligt jobb. Dåligt jobb får ringa återkoppling för man är ängslig. Ingen återkoppling kan uppfattas som allt är bra. Allt ÄR INTE BRA! Ängslighet kan snabbt leda till att man som chef senare missbrukar sin ställning och sin makt. För att någon annan efterfrågat resultat och man fått kalla fötter. Medarbetaren eller underordnad chef får "ta skiten"! Makt. Resultat: tystnad och tassande på tårna.
Vi behöver STÅ UPP för vår åsikt och framförallt FÖR VÅR KOMPETENS. Lära känna varandra i ledningsgrupp, arbetsgrupp, samt samarbeta och ha förtroende i varandra.
Då krävs att:
1. Proffs måste får vara proffs. Tänker då inte minst på alla stödfunktioner. Även stödfunktioner kan vara avgörande för kärnverksamheten. Vi är alla kunder och leverantörer till varandra och ska i denna interaktion SKAPA NYTTA.
2. Syfte, mål ska vara tydliga. Visioner är inte fult eller fel, men behöver brytas ned!
3. Man kommunicerar tydligt vad man vill och vad man INTE vill. De flesta (chefer) har en tanke om vad man vill uppnå. Men eftersom vi ska arbeta tillsammans och med tillit hoppas man att även andra har samma bild i sina huvuden...
4. Medarbetare vill ha klarhet i mål och vad som förväntas. Klarhet sätter spelplanen, ökar engagemang och ansvarstagande.
5. Får medarbetaren själv fatta beslut måste man respektera arbetet och acceptera resultatet. Du kan inte gnälla om du inte sagt vad du vill utan bara överlämnat ett otydligt uppdrag.
6. Lärande måste stå i fokus.
Att vara professionell i sin roll handlar om att lita på de som är specialister, att de ska kunna sina saker och när man behöver då frågar man om råd. Hellre en gång för mycket. Det är inte svaghet utan styrka! Då UPPFATTAS även du som PROFFS
När det våras är det lätt att ha "sol i sinne", men annars då..? Vi fastnar lätt i det som stör, som kanske inte ens är sant. Vi fastnar lätt i det vi inte har, istället för att ta tillvara allt det andra. Vi dras lätt med i andras oro, när vi själva kanske mår alldeles förträffligt! Här ger jag dig några grundläggande tankar.
Alla som jobbar med organisations- och medarbetarutveckling borde lära sig att se och förstå tystnadskultur. Vill du lära dig mer om det goda ledarskapet får du ibland dyka in på den mörka sidan - det har vi gjort! Mekanismer, beteenden och signaler. Ledarskapets inverkan och vad som krävs för att motverka, såväl som hur du kan stötta andra (och själv förstå!) när du själv är mitt i den. Du vänjer dig fort!
Visslar du på väg till jobbet eller visslar du för att du behöver hjälp att komma därifrån? I det första fallet behöver du troligen inte tänka så mycket på eller oroa dig för en tystnadskultur och det är normalfallet för de flesta verksamheter. Det är när du istället befinner dig mitt i tystnadskulturen eller står vid sidan och ser den. Då är det dags att fylla lungorna och blåsa ut. Du ser oegentligheter, vill påtala brister eller är själv drabbad!